Inlägg

Visar inlägg från juli, 2019

Alla tiders inspiration

Bild
Sista juli idag och vi kom hem från en vecka i Österbotten i måndags. Jag blev förvånad över hur mörkt det var om nätterna här; det finns en liten skillnad mellan Åbo och Ytteresse, Pedersöre, när det kommer till sommarnätter.
Jag skrev knappt alls medan vi var borta. En skrivdejt med Alexandravar verkligen välkommet, men utöver det hittade jag inget lugn, ingen ro i mina hemtrakter. Det är en annan slags rastlöshet som lägger sig i mig då jag är där. Det är som om tonårsångesten väller in i mig när jag är i rummet som en gång varit mitt.
I jämförelse har jag aldrig känt mig så kreativ som jag gör nu, hemma i Åbo. Ett eget rum, lugn och ro, och hur mycket skrivtid som helst. Jag skriver på romanen, bearbetar, fixar och gör bättre; jag skriver dikter - magiska dikter om skrivandet som gör mig lycklig; jag samlar material till min nästa roman, Ebbas bok; och jag experimenterar med att planera en omskrivning av NaNoWriMo-manuset från 2015, ett manus som jag plötsligt fick inspiration fö…

Skulle du läsa vidare?

Bild
Bilden är ett utdrag ur min roman, tills vidare döpt Vivian, Caroline och jag. Jag är inte van att dela med mig av mitt skrivande, inte så här. Men nåt säger mig att jag måste börja släppa taget nu. De där orden är berättelsens första; den första dialogen, en inledande presentation. Skulle du läsa vidare i en sån här bok?
I övrigt har jag varit i ett känslomässigt kaos på sistone, men vi ska till Österbotten den här veckan, så det blir nån slags paus. Miljöombyte i alla fall.

Jag är rädd

Bild
Jag har börjat märka av tidspressen att få manuset klart till Författarskolans slutinlämning i mitten av augusti. Hittills har jag jobbat med början av boken, men nu skulle jag behöva se över resten och plötsligt är jag rastlös igen. Jag längtar ut, jag vill boka in spontana resor, jag vill bränna pengar på onödig shopping, jag vill simma, jag vill ta riktigt långa promenader... Allt på en gång och allt för att jag inte ska behöva sitta med manuset.
Jag vet att det är rädsla som spökar bakom min rastlöshet. Jag är rädd att boken inte blir bra. Skräcken är att om jag sätter mig och jobbar med boken och gör den så bra jag bara kan, så finns det ändå en risk att berättelsen trots det inte håller måttet. Men om jag skjuter upp arbetet och inte "hinner" göra allt det jag borde, om jag inte ger romanen 100 % av min tid och energi, ja, då har jag ju nåt att skylla på om boken inte är bra. 
Men om jag gör den så bra jag kan och det ändå inte blir bra... Jag vet ju att det skulle gö…

Ett år senare

Bild
För ett år sedan, idag, så hörde jag rösten. Hennes röst. Rösten för hela romanen som jag skrev på ungefär ett halvår och nu sitter och bearbetar.
Jag tänkte inte på det desto mera, det bara slog mig att det måste börja vara ett år sedan. Att hon levt med mig i ett år nu. Och efter att ha skrollat lite på mitt Instagram-konto så, jo, visst: något inom mig hade definitivt markerat den 10 juli. Det är ett år sedan jag började skriva på romanen idag. De där första första sidorna jag skrev, de finns till viss del kvar i romanmanuset ännu. Klart att det har skett ändringar, men en av nyckelscenerna, den finns kvar.
För ett år sedan började jag med den här romanen. Jag hade ett namn på huvudkaraktären, en röst och en nyckelscen. 
Nu har jag en hel, sammanhängande berättelse. En roman som jag fått fantastisk feedback på, med kommentarer som att jag har "lysande humor" och "bra prosa", eller att romanen är "jätterolig" men har "riktig svärta". Med andr…

Skrivsommaren har börjat!

Bild
Äntligen, äntligen, äntligen! Jag har verkligen längtat efter det här. Så pass mycket att jag grät lyckotårar i morse när jag öppnade upp romandokumentet. 
Tack vare stipendiet från Svenska kulturfonden i våras kommer jag nu resten av sommaren kunna jobba med romanen på heltid. Översättningen har lagts åt sidan, men för att inte bli helt bortglömd vid firman som hittills gett mig 100 % av mina översättningsjobb skickade jag iväg L med en stor burk hembakade cookies som en slags Glad sommar! Jag är tillbaka i september (glöm inte bort mig)-hälsning. L jobbar alltså vid samma översättningsföretag och jag fick genast veta att kakorna var  väldigt uppskattade, så nu ska jag med gott samvete överleva på kulturfonden-pengarna i några veckor framöver. 
Och jag har redan börjat bearbeta manuset. Det är inte jättemycket som ska skrivas om, men lite. Plus att jag vill lägga till ett par scener och helt enkel ge mer åt läsaren - men utan att förklara för mycket. Det är en svår balansgång, men j…